Skip to content
  • Hur fungerar WordDive?
    • Mobilappar
    • Artiklar
  • Lär dig språk
    • Engelska
    • Spanska
    • Finska
    • Svenska
    • Tyska
    • Franska
    • Italienska
    • Estniska
    • Ryska
    • Japanska
    • Grammatik
    • Presentkort
  • Abikurs
  • Om oss
  • Kontakta oss
    • Svar på vanliga frågor

Finsk grammatik

3. Kasus

3.6 Essiv (-na/-nä) vs. translativ (-ksi)

  • Introduktion

  • 1. Vokalharmoni
  • 1.1 Vokalharmoni

  • 2. KPT-stadieväxling
  • 2.1 Normal KPT-stadieväxling

  • 2.2 Omvänd KPT-stadieväxling

  • 3. Kasus
  • 3.1 Nominativ / T-plural

  • 3.2 Genitiv

  • 3.3 Partitiv

  • 3.4 Lokalkasus – Missä? Mistä? Mihin?

  • 3.5 Användning av lokalkasus

  • 3.6 Essiv (-na/-nä) vs. translativ (-ksi)

  • 4. Objekt
  • 4.1 Bildning och användning av objekt

  • 5. Ordtyper
  • 5.1 Ordtyper som slutar på vokaler

  • 5.2 Ordtyper som slutar på konsonant

  • 6. Verb
  • 6.1 Verbens personböjning

  • 6.2 Verbtyper

  • 6.3 Rektion

  • 6.4 Verb + verb

  • 6.5 Preteritum

  • 7. Partitiv plural
  • 7.1 Användning och bildning av partitiv plural

  • 8. Pronomen
  • 8.1 Personliga pronomen

  • 8.2 Demonstrativa pronomen

  • 9. Satstyper
  • 9.1 Satstyper

  • 10. Talspråk
  • 10.1 Vokal- och konsonantförändringar

  • 10.2 Verb i talspråk

  • 10.3 Me-passiv

  • Introduktion

  • 1. Vokalharmoni

  • 1.1 Vokalharmoni

  • 2. KPT-stadieväxling

  • 2.1 Normal KPT-stadieväxling

  • 2.2 Omvänd KPT-stadieväxling

  • 3. Kasus

  • 3.1 Nominativ / T-plural

  • 3.2 Genitiv

  • 3.3 Partitiv

  • 3.4 Lokalkasus – Missä? Mistä? Mihin?

  • 3.5 Användning av lokalkasus

  • 3.6 Essiv (-na/-nä) vs. translativ (-ksi)

  • 4. Objekt

  • 4.1 Bildning och användning av objekt

  • 5. Ordtyper

  • 5.1 Ordtyper som slutar på vokaler

  • 5.2 Ordtyper som slutar på konsonant

  • 6. Verb

  • 6.1 Verbens personböjning

  • 6.2 Verbtyper

  • 6.3 Rektion

  • 6.4 Verb + verb

  • 6.5 Preteritum

  • 7. Partitiv plural

  • 7.1 Användning och bildning av partitiv plural

  • 8. Pronomen

  • 8.1 Personliga pronomen

  • 8.2 Demonstrativa pronomen

  • 9. Satstyper

  • 9.1 Satstyper

  • 10. Talspråk

  • 10.1 Vokal- och konsonantförändringar

  • 10.2 Verb i talspråk

  • 10.3 Me-passiv

I finskan blandas essiv och translativ ofta ihop, eftersom båda har att göra med ett tillstånd eller en roll. Den största skillnaden är om det handlar om ett bestående tillstånd eller en förändring.

Essivändelsen är -na/-nä och den svarar på frågan ”i vilket tillstånd” / ”som vad”. Ändelsen -na/-nä används med statiska verb som olla, työskennellä och pysyä.

Translativändelsen är -ksi och den svarar på frågan ”till vilket tillstånd” / ”till vad”. Ändelsen -ksi används med dynamiska verb som opiskella, hakea och tulla.

 

-na/-nä är essivändelsen och den används för att beskriva ett tillfälligt tillstånd som någon befinner sig i just nu.

Vaimo on raskaana.
Hustrun är gravid.

Pää on ollut kipeänä pari päivää.
Jag har haft huvudvärk i ett par dagar.

Pysy terveenä!
Håll dig frisk!

 

Translativändelsen -ksi används när man vill betona en förändring, alltså en övergång från ett tillstånd till ett annat.

Vaimo tuli raskaaksi.
Hustrun blev gravid.

Pää tulee kipeäksi.
Jag får ont i huvudet.

Tulin iloiseksi, kun sain sen työpaikan.
Jag blev glad när jag fick det jobbet.

 

När man vill uttrycka i vilken roll man arbetar eller vad ens titel är, används ändelsen -na/-nä.

Meeri työskentelee lääkärinä.
Meeri arbetar som läkare.

Olen siivoojana toimistossa.
Jag arbetar som städare på ett kontor.

 

Om man är student eller byter bransch, använder man ändelsen -ksi för att berätta vad man ska bli när man blir stor.

Meeri opiskelee lääkäriksi.
Meeri studerar till läkare.

Haen siivoojaksi hotelliin.
Jag söker jobb som städare på ett hotell.

 

Ändelsen -na/-nä används också i tidsuttryck, till exempel med orden viime, tänä och ensi.

Mitä teit viime viikonloppuna?

En ole töissä ensi perjantaina.

 

Ändelsen -ksi används när man uttrycker tidpunkten fram till vilken något sker eller hur länge det kommer att ske.

Palaveri on maanantaina. <> Projekti on valmis maanantaiksi.
Mötet är på måndag. <> Projektet blir klart till måndag.

Menen kolmeksi päiväksi Helsinkiin.
Jag åker till Helsingfors i tre dagar.

Kaveri tulee yöksi kylään.
En kompis kommer över för natten.

 

När ändelsen -ksi läggs till till ordstammen sker KPT-stadieväxling. När ändelsen -na/-nä läggs till till stammen sker ingen KPT-stadieväxling.

Menen mökille viikonlopuksi. <> Menen mökille viikonloppuna.
Jag åker till stugan över helgen. <> Jag åker till stugan i helgen.

Lär dig finska
Början 4. Objekt
Spräck språkbarriären med den finländska metoden
Apple app store
Google play store
  • Aktivera kod eller nyckel
  • Presentkort
  • Grammatik
  • Artiklar
  • Användarvillkor
  • Sekretesspolicy
  • Cookies

Sociala medier

Facebooking logo. Instagramin logo LinkedIn-logo.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

Anmälan