I finskan använder man preteritum för att beteckna dåtid, dvs. när man pratar om saker som redan har hänt: till exempel igår, förra veckan eller 1917.
Positiv preteritum
Verbets dåtidsform bildas genom att lägga till bokstaven i i verbets presensform före personändelsen.
| asua | |
|---|---|
| presens | preteritum |
| minä asun | minä asuin |
| sinä asut | sinä asuit |
| hän asuu | hän asui |
| me asumme | me asuimme |
| te asutte | te asuitte |
| he asuivat | he asuivat |
Stadieväxling i preteritum liknar stadieväxling i presens då presensformen används för att bilda preteritumformen:
nukkua: minä nukun –> minä nukuin, hän nukkuu –> hän nukkui
kuunnella: minä kuuntelen → minä kuuntelin, hän kuuntelee → hän kuunteli
Notera att preteritum i hän-formen alltid har ett i på slutet.
mennä: hän menee – hän meni
etsiä: Timo etsii – Timo etsi
Preteritumsändelsen i kan orsaka vokalförändringar i stammen. Om verbstammen slutar på e, a eller ä försvinner dessa bokstäver.
käyttää: minä käytän – minä käytin
lukea: minä luen – minä luin
olla: minä olen – minä olin
Bokstäverna o/ö och u/y blir kvar.
katsoa: minä katson – minä katsoin
puhua: minä puhun – minä puhuin
täytyä: minun täytyy – minun täytyi
Om verbet hör till verbtyp 1, har bara två stavelser och båda innehåller bokstaven a, förändras a i slutet av stammen till o, och därefter läggs preteritumsändelsen i till.
maksaa: minä maksan – minä maksoin
antaa: minä annan – minä annoin
auttaa: minä autan – minä autoin
laittaa: minä laitan – minä laitoin
Om verbet tillhör verbtyp 2 och är ett kort verb, ta bort -da/-dä och den första vokalen, och lägg till i före den personliga ändelsen.
syödä: minä syön – minä söin
viedä: minä vien – minä vein
saada: minä saan – minä sain
myydä: minä myyn – minä myin
Om verbstammen redan har bokstaven i i slutet, kan det betyda antingen presens eller preteritum. Endast sammanhanget talar om för oss vilken som avses.
uida: Minä uin joessa.
att simma: Jag simmar i floden. / Jag simmade i floden.
etsiä: Mitä sä etsit?
att leta efter: Vad letade du efter? / Vad letar du efter?
imuroida: Eilen robotti-imuri imuroi lattiat. Robotti-imuri imuroi joka päivä.
att dammsuga: Igår dammsög robotdammsugaren golven. Robotdammsugaren dammsuger varje dag.
Om verbet tillhör verbtyp 4, slutar dess stam på vokalen a, som ändras till si i preteritum.
vastata: minä vastaan – minä vastasin
siivota: minä siivoan – minä siivosin
haluta: minä haluan – minä halusin
tykätä: minä tykkään – minä tykkäsin
Ibland får verb i verbtyp 1 ändelsen -si i preteritum.
ymmärtää: minä ymmärrän – minä ymmärsin
tietää: minä tiedän – minä tiesin
rakentaa: minä rakennan – minä rakensin
Negativ preteritum
De positiva och negativa formerna av preteritum bildas olika på finska. När du vill berätta vad du inte gjorde förut, ta bort verbtypändelsen och lägg till -nut i singular och -neet i plural. Notera att negationsverbet ei också böjs.
| asua | |
|---|---|
| positiv preteritum | negativ preteritum |
| minä asuin | minä en asunut |
| sinä asuit | sinä et asunut |
| hän asui | hän ei asunut |
| me asuimme | me emme asuneet |
| te asuitte | te ette asuneet |
| he asuivat | he eivät asuneet |
I verbtyperna 1 och 2 lägger man till -nut om verbstammen innehåller vokalerna A, O eller U. Om dessa vokaler inte finns lägger man till -nyt. I plural används alltid ändelsen -neet.
syödä: minä en syönyt – me emme syöneet
nukkua: minä en nukkunut – me emme nukkuneet
mennä: minä en mennyt – me emme menneet
Notera att i verbtyperna 4 och 5 är den negativa preteritumändelsen i singular -nnut/-nnyt. Ta bort verbtypändelsen -ta/-tä och lägg till -nnut om verbstammen har vokalerna A, O, U. Om det inte finns några av dessa vokaler, lägg till -nnyt. Pluraländelsen är alltid -nneet.
osata: Minä en osannut vastata kysymykseen.
häiritä: Sinä et häirinnyt minua.
haluta: He eivät halunneet pelata.
Verben av verbtyp 3 får de negativa preteritumändelserna -lut/-lyt/-leet, -rut/-ryt/-reet, -sut/-syt/-seet.
pestä: minä en pessyt – me emme pesseet
juosta: sinä et juossut – te ette juosseet
purra: koira ei purrut – koirat eivät purreet
opiskella: minä en opiskellut – me emme opiskelleet
työskennellä: hän ei työskennellyt – he eivät työskennelleet
I negativ preteritum sker det ingen KPT-stadieväxling.
odottaa: minä en odottanut – me emme odottaneet
löytää: sinä et löytänyt – te ette löytäneet
Notera att i en negativ mening används inte ordet ja på ett sätt så att negationsverbet ei skulle komma direkt efter det.
ja minä en –> enkä: Minä en juonut enkä syönyt mitään
ja sinä et –> etkä: Sinä et juonut etkä syönyt mitään.
ja hän ei → eikä: Hän ei juonut eikä syönyt mitään
ja me emme → emmekä: Me emme juoneet emmekä syöneet mitään.
ja te ette → ettekä: Te ette juoneet ettekä syöneet mitään.
ja he eivät → eivätkä: He eivät juoneet eivätkä syöneet mitään.