Skip to content
  • Hur fungerar WordDive?
    • Mobilappar
    • Artiklar
  • Lär dig språk
    • Engelska
    • Spanska
    • Finska
    • Svenska
    • Tyska
    • Franska
    • Italienska
    • Estniska
    • Ryska
    • Japanska
    • Grammatik
    • Presentkort
  • Abikurs
  • Om oss
  • Kontakta oss
    • Svar på vanliga frågor

Finsk grammatik

6. Verb

6.5 Preteritum

  • Introduktion

  • 1. Vokalharmoni
  • 1.1 Vokalharmoni

  • 2. KPT-stadieväxling
  • 2.1 Normal KPT-stadieväxling

  • 2.2 Omvänd KPT-stadieväxling

  • 3. Kasus
  • 3.1 Nominativ / T-plural

  • 3.2 Genitiv

  • 3.3 Partitiv

  • 3.4 Lokalkasus – Missä? Mistä? Mihin?

  • 3.5 Användning av lokalkasus

  • 3.6 Essiv (-na/-nä) vs. translativ (-ksi)

  • 4. Objekt
  • 4.1 Bildning och användning av objekt

  • 5. Ordtyper
  • 5.1 Ordtyper som slutar på vokaler

  • 5.2 Ordtyper som slutar på konsonant

  • 6. Verb
  • 6.1 Verbens personböjning

  • 6.2 Verbtyper

  • 6.3 Rektion

  • 6.4 Verb + verb

  • 6.5 Preteritum

  • 7. Partitiv plural
  • 7.1 Användning och bildning av partitiv plural

  • 8. Pronomen
  • 8.1 Personliga pronomen

  • 8.2 Demonstrativa pronomen

  • 9. Satstyper
  • 9.1 Satstyper

  • 10. Talspråk
  • 10.1 Vokal- och konsonantförändringar

  • 10.2 Verb i talspråk

  • 10.3 Me-passiv

  • Introduktion

  • 1. Vokalharmoni

  • 1.1 Vokalharmoni

  • 2. KPT-stadieväxling

  • 2.1 Normal KPT-stadieväxling

  • 2.2 Omvänd KPT-stadieväxling

  • 3. Kasus

  • 3.1 Nominativ / T-plural

  • 3.2 Genitiv

  • 3.3 Partitiv

  • 3.4 Lokalkasus – Missä? Mistä? Mihin?

  • 3.5 Användning av lokalkasus

  • 3.6 Essiv (-na/-nä) vs. translativ (-ksi)

  • 4. Objekt

  • 4.1 Bildning och användning av objekt

  • 5. Ordtyper

  • 5.1 Ordtyper som slutar på vokaler

  • 5.2 Ordtyper som slutar på konsonant

  • 6. Verb

  • 6.1 Verbens personböjning

  • 6.2 Verbtyper

  • 6.3 Rektion

  • 6.4 Verb + verb

  • 6.5 Preteritum

  • 7. Partitiv plural

  • 7.1 Användning och bildning av partitiv plural

  • 8. Pronomen

  • 8.1 Personliga pronomen

  • 8.2 Demonstrativa pronomen

  • 9. Satstyper

  • 9.1 Satstyper

  • 10. Talspråk

  • 10.1 Vokal- och konsonantförändringar

  • 10.2 Verb i talspråk

  • 10.3 Me-passiv

I finskan använder man preteritum för att beteckna dåtid, dvs. när man pratar om saker som redan har hänt: till exempel igår, förra veckan eller 1917.

 

Positiv preteritum

Verbets dåtidsform bildas genom att lägga till bokstaven i i verbets presensform före personändelsen.

asua
presenspreteritum
minä asunminä asuin
sinä asutsinä asuit
hän asuuhän asui
me asummeme asuimme
te asuttete asuitte
he asuivathe asuivat

Stadieväxling i preteritum liknar stadieväxling i presens då presensformen används för att bilda preteritumformen:

nukkua: minä nukun –> minä nukuin, hän nukkuu –> hän nukkui

kuunnella: minä kuuntelen → minä kuuntelin, hän kuuntelee → hän kuunteli

 

Notera att preteritum i hän-formen alltid har ett i på slutet.

mennä: hän menee – hän meni

etsiä: Timo etsii – Timo etsi

 

Preteritumsändelsen i kan orsaka vokalförändringar i stammen. Om verbstammen slutar på e, a eller ä försvinner dessa bokstäver.

käyttää: minä käytän – minä käytin

lukea: minä luen – minä luin

olla: minä olen – minä olin

 

Bokstäverna o/ö och u/y blir kvar.

katsoa: minä katson – minä katsoin

puhua: minä puhun – minä puhuin

täytyä: minun täytyy – minun täytyi

 

Om verbet hör till verbtyp 1, har bara två stavelser och båda innehåller bokstaven a, förändras a i slutet av stammen till o, och därefter läggs preteritumsändelsen i till.

maksaa: minä maksan – minä maksoin

antaa: minä annan – minä annoin

auttaa: minä autan – minä autoin

laittaa: minä laitan – minä laitoin

 

Om verbet tillhör verbtyp 2 och är ett kort verb, ta bort -da/-dä och den första vokalen, och lägg till i före den personliga ändelsen.

syödä: minä syön – minä söin

viedä: minä vien – minä vein

saada: minä saan – minä sain

myydä: minä myyn – minä myin

 

Om verbstammen redan har bokstaven i i slutet, kan det betyda antingen presens eller preteritum. Endast sammanhanget talar om för oss vilken som avses.

uida: Minä uin joessa.
att simma: Jag simmar i floden. / Jag simmade i floden.

etsiä: Mitä sä etsit?
att leta efter: Vad letade du efter? / Vad letar du efter?

imuroida: Eilen robotti-imuri imuroi lattiat. Robotti-imuri imuroi joka päivä.
att dammsuga: Igår dammsög robotdammsugaren golven. Robotdammsugaren dammsuger varje dag.

 

Om verbet tillhör verbtyp 4, slutar dess stam på vokalen a, som ändras till si i preteritum.

vastata: minä vastaan – minä vastasin

siivota: minä siivoan – minä siivosin

haluta: minä haluan – minä halusin

tykätä: minä tykkään – minä tykkäsin

 

Ibland får verb i verbtyp 1 ändelsen -si i preteritum.

ymmärtää: minä ymmärrän – minä ymmärsin

tietää: minä tiedän – minä tiesin

rakentaa: minä rakennan – minä rakensin

 

Negativ preteritum

De positiva och negativa formerna av preteritum bildas olika på finska. När du vill berätta vad du inte gjorde förut, ta bort verbtypändelsen och lägg till -nut i singular och -neet i plural. Notera att negationsverbet ei också böjs.

asua
positiv preteritumnegativ preteritum
minä asuinminä en asunut
sinä asuitsinä et asunut
hän asuihän ei asunut
me asuimmeme emme asuneet
te asuittete ette asuneet
he asuivathe eivät asuneet

I verbtyperna 1 och 2 lägger man till -nut om verbstammen innehåller vokalerna A, O eller U. Om dessa vokaler inte finns lägger man till -nyt. I plural används alltid ändelsen -neet.

syödä: minä en syönyt – me emme syöneet

nukkua: minä en nukkunut – me emme nukkuneet

mennä: minä en mennyt – me emme menneet

 

Notera att i verbtyperna 4 och 5 är den negativa preteritumändelsen i singular -nnut/-nnyt. Ta bort verbtypändelsen -ta/-tä och lägg till -nnut om verbstammen har vokalerna A, O, U. Om det inte finns några av dessa vokaler, lägg till -nnyt. Pluraländelsen är alltid -nneet.

osata: Minä en osannut vastata kysymykseen.

häiritä: Sinä et häirinnyt minua.

haluta: He eivät halunneet pelata.

 

Verben av verbtyp 3 får de negativa preteritumändelserna -lut/-lyt/-leet, -rut/-ryt/-reet, -sut/-syt/-seet.

pestä: minä en pessyt – me emme pesseet

juosta: sinä et juossut – te ette juosseet

purra: koira ei purrut – koirat eivät purreet

opiskella: minä en opiskellut – me emme opiskelleet

työskennellä: hän ei työskennellyt – he eivät työskennelleet

 

I negativ preteritum sker det ingen KPT-stadieväxling.

odottaa: minä en odottanut – me emme odottaneet

löytää: sinä et löytänyt – te ette löytäneet

 

Notera att i en negativ mening används inte ordet ja på ett sätt så att negationsverbet ei skulle komma direkt efter det.

ja minä en –> enkä: Minä en juonut enkä syönyt mitään
ja sinä et –> etkä: Sinä et juonut etkä syönyt mitään.
ja hän ei → eikä: Hän ei juonut eikä syönyt mitään
ja me emme → emmekä: Me emme juoneet emmekä syöneet mitään.
ja te ette → ettekä: Te ette juoneet ettekä syöneet mitään.
ja he eivät → eivätkä: He eivät juoneet eivätkä syöneet mitään.

Lär dig finska
Början 7. Partitiv plural
Spräck språkbarriären med den finländska metoden
Apple app store
Google play store
  • Aktivera kod eller nyckel
  • Presentkort
  • Grammatik
  • Artiklar
  • Användarvillkor
  • Sekretesspolicy
  • Cookies

Sociala medier

Facebooking logo. Instagramin logo LinkedIn-logo.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

Anmälan