Skip to content
  • Hur fungerar WordDive?
    • Mobilappar
    • Artiklar
  • Lär dig språk
    • Engelska
    • Spanska
    • Finska
    • Svenska
    • Tyska
    • Franska
    • Italienska
    • Estniska
    • Ryska
    • Japanska
    • Grammatik
    • Presentkort
  • Abikurs
  • Om oss
  • Kontakta oss
    • Svar på vanliga frågor

Finsk grammatik

5. Ordtyper

5.1 Ordtyper som slutar på vokaler

  • Introduktion

  • 1. Vokalharmoni
  • 1.1 Vokalharmoni

  • 2. KPT-stadieväxling
  • 2.1 Normal KPT-stadieväxling

  • 2.2 Omvänd KPT-stadieväxling

  • 3. Kasus
  • 3.1 Nominativ / T-plural

  • 3.2 Genitiv

  • 3.3 Partitiv

  • 3.4 Lokalkasus – Missä? Mistä? Mihin?

  • 3.5 Användning av lokalkasus

  • 3.6 Essiv (-na/-nä) vs. translativ (-ksi)

  • 4. Objekt
  • 4.1 Bildning och användning av objekt

  • 5. Ordtyper
  • 5.1 Ordtyper som slutar på vokaler

  • 5.2 Ordtyper som slutar på konsonant

  • 6. Verb
  • 6.1 Verbens personböjning

  • 6.2 Verbtyper

  • 6.3 Rektion

  • 6.4 Verb + verb

  • 6.5 Preteritum

  • 7. Partitiv plural
  • 7.1 Användning och bildning av partitiv plural

  • 8. Pronomen
  • 8.1 Personliga pronomen

  • 8.2 Demonstrativa pronomen

  • 9. Satstyper
  • 9.1 Satstyper

  • 10. Talspråk
  • 10.1 Vokal- och konsonantförändringar

  • 10.2 Verb i talspråk

  • 10.3 Me-passiv

  • Introduktion

  • 1. Vokalharmoni

  • 1.1 Vokalharmoni

  • 2. KPT-stadieväxling

  • 2.1 Normal KPT-stadieväxling

  • 2.2 Omvänd KPT-stadieväxling

  • 3. Kasus

  • 3.1 Nominativ / T-plural

  • 3.2 Genitiv

  • 3.3 Partitiv

  • 3.4 Lokalkasus – Missä? Mistä? Mihin?

  • 3.5 Användning av lokalkasus

  • 3.6 Essiv (-na/-nä) vs. translativ (-ksi)

  • 4. Objekt

  • 4.1 Bildning och användning av objekt

  • 5. Ordtyper

  • 5.1 Ordtyper som slutar på vokaler

  • 5.2 Ordtyper som slutar på konsonant

  • 6. Verb

  • 6.1 Verbens personböjning

  • 6.2 Verbtyper

  • 6.3 Rektion

  • 6.4 Verb + verb

  • 6.5 Preteritum

  • 7. Partitiv plural

  • 7.1 Användning och bildning av partitiv plural

  • 8. Pronomen

  • 8.1 Personliga pronomen

  • 8.2 Demonstrativa pronomen

  • 9. Satstyper

  • 9.1 Satstyper

  • 10. Talspråk

  • 10.1 Vokal- och konsonantförändringar

  • 10.2 Verb i talspråk

  • 10.3 Me-passiv

Om ordet slutar på a, ä, o, ö, u eller y, sker inga ändringar i stammen före ändelsen.

vauva: vauvan nimi

isä: isän nimi

vaimo: vaimon nimi

 

Ordtyp e → ee

Om den sista bokstaven i grundformen av ett ord är e, tillhör det ordtypen -e. Ytterligare ett e läggs till i ordstammen. I partitiv singular läggs ändelsen -tta/-ttä till.

oire: Milloin oireet alkoivat?

vene: Soudamme veneellä.

huone: Meillä on neljä huonetta ja keittiö.

 

Ordtyp i → i

En ordtyp är ord som slutar på –i, vilka delas in i flera olika grupper beroende på vilka förändringar som sker i slutet av ordet. Nyare ord som slutar på –i har inga förändringar alls. Den här gruppen innehåller många lånord från andra språk, såsom: kaveri, hotelli, bussi.

 

Ordtyp i → e

Man kan skilja i-slutande ord från varandra genom deras betydelse. Vanligtvis är ord som syftar på natur, djur eller kroppsdelar gamla i-slutande ord. I gamla i-slutande ord förändras i till e när en ändelse läggs till.

suomi, kieli: Suomen kielen kurssi alkaa yhdeksältä.

 

Vissa ord kan se ut som gamla ord, men i själva verket är de också lånord som kom in i finskan relativt tidigt. Sådana är till exempel orden äiti, kahvi och hissi, där i inte förändras till e.

kahvi: Minä en pidä kahvista.

äiti: Mikä sinun äidin nimi on?

 

Gamla i-slutande ord får olika ändelser i partitiv. Om ordet slutar på -ki, -pi, -ti, -mi eller -vi får det ändelsen -a/-ä i singular partitiv. Om ordet slutar på -hi, -li eller -ri får det ändelsen -ta/-tä i singular partitiv.

suomi: Minä opiskelen suomea.

järvi, joki: Kuinka monta jokea ja järveä Suomessa on?

lohi: Joessa on lohta.

kieli: Mitä kieltä sinä puhut?

meri: Katselen merta.

 

Ordtyp si → de (te)

Om ett gammalt ord slutar på -si får det ändelsen -tta/-ttä i singular partitiv, och i andra kasus slutar stammen på de-. Till exempel hör ordet uusi till denna grupp.

Minä etsin uutta asuntoa.

Uudessa hississä on iso peili.

Muutin eilen uuteen kotiin.

Lär dig finska
Början 5.2 Ordtyper som slutar på konsonant
Spräck språkbarriären med den finländska metoden
Apple app store
Google play store
  • Aktivera kod eller nyckel
  • Presentkort
  • Grammatik
  • Artiklar
  • Användarvillkor
  • Sekretesspolicy
  • Cookies

Sociala medier

Facebooking logo. Instagramin logo LinkedIn-logo.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

Anmälan