Imperativ används för att formulera uppmaningar.

Imperativ bildas antingen med infinitivformen eller verbstammen beroende på vilken verbgrupp verbet tillhör. Om verbets ändelse i presens är –ar används infinitivformen. Om ändelsen är –er eller –r tar man bort ändelsen och använder verbstammen istället.

Grupp I: Stanna här! (stann/ar -> infinitiv)

Grupp II: Rök inte! (rök/er -> verbstam)

Grupp III : Tro på mig! (tro/r -> verbstam)

Grupp IV: Ät bättre! (ät/er -> verbstam)

Bestämningsordet (t.ex. en negation) placeras precis efter verbet i imperativform. Om verbstammen slutar med två m-bokstäver, tar imperativformen endast ett m:

glömma, (infinitiv), glömmer (presens) -> glöm (imperativ)

Glöm inte att ta din medicin!

Imperativformerna har annars samma form oavsett om en eller flera personer uppmanas, men med reflexiva verb (d.v.s. verb med det reflexiva pronomenet sig) används pronomenet dig när man uppmanar en person, och er när man uppmanar flera personer:

Lägg dig! -> till en person

Lägg er! -> till flera personer